Vi på Nyckeltalsinstitutet brukar definiera ett nyckeltal som ett tal som är intressant, ett tal som
väcker känslor, som får en att bli glad, ledsen, besviken, exalterad, undrande, nyfiken eller till och
med förbannad.
I söndags var det inte bara den svenska demokratins högtidsdag, det var också kvällen då vi (nästan)
alla inte gjorde mycket annat än granskade nyckeltal. För oavsett politisk åskådning var vi många som
följde de olika partiernas röstandelar, från vallokalundersökningar via prognoser till det slutgiltiga
valresultatet, allt presenterat i nyckeltal som fick människor runt om i landet att bli just glada, ledsna,
besvikna, exalterade, undrande, nyfikna och t.o.m. förbannade.
Precis som alla andra nyckeltal är ju valnattens ”röstnyckeltal” ett sätt att beskriva verkligheten, i det
här fallet det svenska folkets politiska uppfattning. Det är få andra nyckeltal som på ett så
genomgripande sätt verkligen fångar hela verkligheten. Här har vi en fullständig, eller så nära
fullständig det går att få, undersökning av vad de lite drygt 7,1 miljoner röstberättigande svenskar
egentligen har för politiska preferenser. Tillkommer mängder med ”nyckeltal” från de
vallokalundersökningar som gjordes på ett urval av de röstberättigande och som får de politiska
analytikerna att bli alldeles upprymda.
Jag som dagligen jobbar med nyckeltal i alla dess former får ibland reaktioner som att nyckeltal ”låter
tråkigt”, ”är tråkigt”, ”är något bara för siffernördar” och andra mindre upplyftande kommentarer.
Och visst kan jag ibland förstå sådana kommentarer. Men oftast handlar det då om siffror kring
frågor som inte upplevs som intressanta eller viktiga, och som alltså inte ger några reaktioner. Jag
stöter själv på mängder med sådana siffror, som för mig är helt ointressanta, och som för mig blir
”tråkiga”. Det är som livet i stort. Vi har olika intressen, och därmed olika preferenser. Det är sällan vi
är ointresserade av tal som beskriver det vi faktiskt är intresserade av. För den som jobbar med
arbetsmiljöfrågor blir siffror om rör arbetsmiljö viktiga och intressanta medan samma siffror för
andra kan vara helt ointressanta. För den som sätter jämställdhetsfrågor högt på dagordningen blir
siffror som Nyckeltalsinstitutets Jämställdhetsindex ett viktigt, och spännande, underlag för vidare
diskussion medan samma siffror för andra, som inte sätter jämställdhetsfrågor lika högt, blir mindre
viktiga. För vissa är börskurserna dagens viktigaste läsning medan det för andra är helt ointressant
och t.o.m. obegripligt. Och så vidare.
Sedan har vi områden som svårligen låter sig beskrivas i någon form av nyckeltal. En konstälskare
skulle förmodligen inte gå igång på tal som beskriver olika konstverks ”skönhetsupplevelser”. Även
inom andra områden, som framför allt handlar om upplevelser eller kvalitet, kan det vara svårt att
kvantifiera det som är intressant till ett begripligt och intressant nyckeltal.
Så vad menar jag med det här? Jo, att det inte är tal och siffror i sig som är ”intressanta” och
”viktiga”. Det är vad de beskriver som är intressant (eller ointressant). Det finns ett berömt engelskt
talesätt, “tell me who you go with and I’ll tell you who you are” (det finns även på svenska
men kanske inte lika vanligt). Vi kan faktiskt göra en fri översättning av det talesättet,
anpassa till nyckeltalsvärlden och konstatera: “Säg mig vilka nyckeltal du gillar och jag ska
tala om vem du är”.
Anders Johrén