Efter valet (och så här i slutet av fotbollssäsongen) har jag hamnat i många
samtal där man talat om hur sannolikt där är att saker och ting händer.
Jag minns en middag i London när vi satt och diskuterade sannolikheter. En
av oss sa att sannolikheten att vinna på roulett är en på 37 (om man inte
spelar med en dubbelnolla). En annan av vännerna sa att sannolikheten är
50%.
”Men hur menar Du??”
”Jo, antingen vinner Du eller så förlorar Du. Det är 50% chans.”
Irriterande kommentar som visar att statistik måste förstås för att användas på
ett korrekt sätt. När den ena av vännerna talade om möjliga utfall (förlust eller
vinst) talade den andra om möjliga sätt att vinna (1/37)
När jag läste statistik sa läraren:
”Sannolikheten att det finns en bomb på ett flygplan är en på miljonen.
Sannolikheten att det finns två bomber på ett flygplan är en på miljarden.
Därför tar jag alltid med mig en egen bomb – då minskar ju sannolikheten att
det finns en bomb som jag inte vet om…”. Där satt vi – 300 studenter med
gapande munnar. Vi förstod att det var fel, men … det lät ju logiskt. Men
sannolikheten att det finns en bomb bygger på att det en gång på 1.000.000
finns en bomb och om vi tar med oss en egen bomb så är ju sannolikheten 1
på 1 (100%). Därför minskar inte sannolikheten – den är fortfarande 1 på
1.000.000.
Sannolikheten att få sju rätt på Lotto är 1 på 6,7 miljoner. Det går att jämföra
med att det finns 4,1 miljoner hushåll i Sverige. Detta betyder att det är större
sannolikhet att du – med ett försök – hittar den som gömt sig i en bostad
någonstans i Sverige, än att få sju rätt på Lotto.
Statistik – precis som alla andra siffror – behöver översättas så att vi förstår
dem. Sen kan vi besluta om vi fortfarande vill använda statistik i våra
argument och om vi vill agera enligt dem. Och nu ska jag gå och skrapa min
lott. Man vet ju aldrig…
Bino Catasús, professor redovisning
Stockholms Universitet