Det sägs att de som satsar på utbildning har bättre möjligheter att få bra, intressanta och välbetalda jobb. Alltid är det nog inte så men visst borde möjligheterna vara bättre med mer utbildning än mindre.
Förr i tiden, för länge sedan alltså, när i stort sett hela den svenska arbetskraften bestod av män var det också nästan enbart män som gick på högre utbildningar. När jag själv för mer än 30 år sedan läste på Stockholms universitets ekonomlinje var ungefär 60 procent av studenterna män. Idag är det majoritet kvinnor bland ekonomstudenterna. Så är det i de flesta utbildningar. Av ”stora” högskoleutbildningar är det framför allt ingenjörsutbildningarna som fortfarande har en klar majoritet män. Det här är förstås inga nyheter, bara ett konstaterande liksom att flickor i genomsnitt har bättre studieresultat än pojkar redan i grundskolan.
Det här slår förstås igenom på arbetsmarknaden. När vi på Nyckeltalsinstitutet för snart 20 år sedan började mäta andelen anställda män och kvinnor med högskoleutbildning var skillnaden ungefär fem procentenheter i männens favör (män hade högskoleutbildning i fem procentenheters högre omfattning än kvinnor). För tre-fyra år sedan hade kvinnorna kommit ikapp och 2016 hade kvinnor i genomsnitt två procentenheter högre andel högskoleutbildning än män. På liknande sätt är det med kompetensutveckling i företagen. Kvinnor får i genomsnitt ungefär tio procent mer kompetensutveckling, mätt som tid för utbildning, än män vilket även det är en förändring mot hur det såg ut tidigare.
Så vad vill jag säga med detta? Tja, kanske att det verkar som att kvinnor nuförtiden i högre utsträckning än män ser utbildning som ett sätt att få ett bättre, mer intressant och kanske mer välbetalt jobb. Eller vänd på myntet och konstatera att män i högre omfattning än kvinnor menar att det inte är utbildning som är avgörande för bättre, mer intressanta och kanske mer välbetalda jobb. Skillnad är det i alla fall och jag tror att den skillnaden kommer att slå igenom allt mer på den framtida arbetsmarknaden.
Frågan är då om all den utbildning som kvinnor i högre grad samlar på sig leder till bättre, mer intressanta och mer välbetalda jobb. Jag har hört och läst att ”kvinnor utbildar sig – män får toppjobben” och det är möjligt att det är så i vissa företag eller till och med branscher. Men vid en ny djupdykning i Nyckeltalsinstitutets statistik kan jag inte dra någon annan slutsats än att utbildning, för kvinnor och för män, lönar sig. Trenderna är jättetydliga vad gäller chefsutveckling med större och större andel kvinnor på chefsposter och även om det är en bra bit kvar när det gäller de högsta chefsposterna i privata företag så lär även det vara en tidsfråga, om än (alltför?) lång.
Om 25 år, då jag för länge sedan har gått i pension, kommer ni som då är med på arbetsmarknaden att diskutera hur vi ska få fler män med högskolekompetens och få fler män på lägre chefsposter så att det där kan bli lika jämställt som det då kommer att vara bland de högsta cheferna. Den debatten kommer jag att följa via min gungstol.
Anders Johrén