Svenskt arbetsliv och internationell kompetens – tio års utveckling av mångfald

För drygt tio år sedan började Nyckeltalsinstitutet kartlägga hur svenska arbetsgivare tar tillvara på kompetens med både svensk och internationell bakgrund. Kartläggningen omfattar bland annat arbetsvillkor, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter uppdelat på kön, ålder och bakgrund. Avidentifierad och aggregerad HR data med hjälp av SCB. Under de senaste 10 åren har Nyckeltalsinstitutet genomfört närmare 500 kartläggningar, för såväl privata företag som offentliga verksamheter. Hur tar arbetsgivare vara på internationell kompetens? Och vad kan vi säga om framtiden?

Fler med internationell bakgrund i arbetslivet

En tydlig trend är att andelen anställda med internationell bakgrund, särskilt från länder utanför Europa, har ökat betydligt. Denna ökning är större än motsvarande utveckling i befolkningen i stort. Det tyder på att svenskt arbetsliv blivit bättre på att inkludera kompetenser med internationell bakgrund.

Samtidigt är anställda med utomeuropeisk bakgrund fortfarande klart underrepresenterade i stora organisationer jämfört med deras andel i befolkningen – vilket delvis kan förklara den högre arbetslösheten i denna grupp. Källa: Arbetslöshet efter ursprung

Paradoxen: hög utbildning men färre chefer

En intressant och något paradoxal utveckling är att anställda med internationell bakgrund i genomsnitt har en lika hög andel högskoleutbildning som anställda med svensk bakgrund. Trots det är personer med utomeuropeisk bakgrund kraftigt underrepresenterade på chefsposter.

En förenklad jämförelse visar att anställda med svensk bakgrund utan högskoleutbildning i lika stor utsträckning blir chefer som anställda med utomeuropeisk bakgrund med högskoleutbildning. Detta mönster har funnits i tio år och har bara förändrats marginellt.

Lönestrukturer: samma mönster

Skillnaderna syns även i lönestrukturerna. Högst genomsnittslöner har anställda med svensk och nordisk bakgrund, medan de med utomeuropeisk bakgrund ligger lägst – vilket kan ha en förklaring i yrkesroller och befattningar med olika lönenivåer. Högbetalda befattningar innehas av en större andel anställda med svensk bakgrund. Det är därför viktigt att arbetsgivare analyserar och förstår vad löneskillnaderna beror på. En del kan vara ett resultat av strukturer, men arbetsgivare behöver också säkerställa att inte beror på diskriminering.

Varför ser det ut så här?

Det kan finnas flera förklaringar:

Ålder: Många med utomnordisk bakgrund i stora organisationer är yngre, vilket kan betyda att de inte hunnit avancera lika långt.
Språkbarriärer: Svårigheter att fullt ut bemästra språket kan påverka karriärmöjligheterna.
Validering av utbildning: Att ”översätta” formell utbildning till en motsvarighet inom det svenska utbildningssytemet.

Oavsett orsak finns en tydlig potential för svenska arbetsgivare att bättre ta tillvara denna kompetens, särskilt när det gäller intern rörlighet och chefsskap.

Blicken framåt – de kommande tio åren

Utvecklingen går åt rätt håll. Inom tio år är det sannolikt att andelen anställda med olika bakgrunder i större organisationer bättre kommer spegla samhällets mångfald. Däremot är det mer osäkert om chefsstrukturerna kommer förändras lika mycket.

Vi bedömer att anställda med utomeuropeisk bakgrund och högskolekompetens kommer att ha större möjligheter att bli chefer – men en överrepresentation av svensk och nordisk bakgrund bland chefer kommer sannolikt finnas kvar.

Råd till svenska organisationer

Slutsatsen är tydlig: det finns en outnyttjad potential. Arbetsgivare behöver arbeta aktivt med att undanröja hinder och skapa lika möjligheter för personer med internationell bakgrund. På så sätt kan kompetensförsörjningen stärkas och fler få möjlighet att bidra med sina färdigheter.

Författare: Anders Johrén, analytiker, Nyckeltalsinstitutet

2025-09-19