Svenskt arbetsliv 2022 – en bedömning
Svenskt arbetsliv 2022 – en bedömning
Den fråga som ställdes efter nyckeltalsanalysen av 2022 års mätningar var: blir svenskt arbetsliv bättre och bättre? Nyckeltalsinstitutet har som vanligt använt data från organisationernas egna datasystem och analysen bygger på samlad information från organisationerna och inte de anställdas upplevelse. Några frågor som ställdes:
Blir svenskt arbetsliv mer jämställt?
Svaret på detta är i huvudsak ett rungande ”JA”. Nyckeltalen visar att jämställdheten fortsätter att öka när det gäller kvinnors och mäns möjligheter att bli chefer, löneskillnaderna inom organisationerna fortsätter att minska mellan könen och vi ser att även om kvinnor har mer långtidssjukskrivning än män så har trenden att skillnaderna minskat inte brutits.
Blir svenskt arbetsliv friskare och friskare?
Svaret på denna fråga är ett ”NJA”. Långtidssjukfrånvaron har minskat något, men ligger på liknande nivåer som förr. Korttidsfrånvaron har ökat sedan pandemiåren och några möjliga förklaringar till detta är att när vi i högre omfattning arbetade hemifrån hanterades förkylningar och mindre sjukdomar genom att arbetet genomfördes i alla fall (eller vid någon annan tid) eller att arbetet inte genomfördes och att detta inte rapporterades. När vi nu i större omfattning har kommit tillbaka till arbetet är det efter pandemin – möjligtvis – inte socialt accepterad att komma till arbetsplatsen ”lite förkyld”.
Frisktalet (som visar antalet
tillsvidareanställda personer med högst 5 sjukdagar och 3 sjukdomstillfällen)
ligger stabilt på runt 70% av de anställda och vi finner att frisktalet
samvarierar med övriga goda arbetsvillkor (såsom närhet till chef, möjlighet
till distansarbete, uttagen friskvård och tillsvidareanställning).
Är kompetensförsörjning den viktigaste frågan i svenskt arbetsliv?
Frågan om kompetensförsörjning är å ena sidan en konstant fråga för organisationerna dels genom personalomsättning och pension, dels en fråga om att nya och andra kompetenser behövs i organisationen. Nyckeltalsinstitutets siffror visar att det finns stor potential i att engagera sig i att skapa goda arbetsförhållanden och att vara en attraktiv arbetsgivare. Hos åtminstone 10 procent av organisationerna finns en outnyttjad resurs. Genom att förbättra arbetsvillkoren och därmed nå en minskad sjukfrånvaro och samtidigt öka den faktiska pensionsåldern så ger det en potential i ökad produktivitet med ca 5–10 procent. Nyckeltalsinstitutets siffror visar också att det finns en dold kompetenspotential i personal och sökanden med utländsk bakgrund. Svaret på frågan om kompetensförsörjning är den viktigaste frågan i svenskt arbetsliv är ett ”JA?”, där frågetecknet indikerar att organisationerna å ena sidan verkar mena att det är ”ja med ett utropstecken”, men å andra sidan är det en hel del organisationer som inte använder den potential som finns dold i siffror som sjukfrånvaro, pension och utländsk bakgrund.
Kan svenskt arbetsliv förändras?
En fråga som ställdes efter 2022 års siffror var huruvida svenskt arbetsliv förändras. Nyckeltalsinstitutets siffror visar att organisationernas siffror är relativt stabila på ett till två års sikt. Vi kan dra slutsatsen att organisationer inte förändras i ett nafs och att denna stabilitet betyder att arbetet med att ytterligare förbättra svenskt arbetsliv behöver tålamod och ihärdighet.
Slutsatser och en preliminär agenda under de närmsta åren
Nyckeltalsinstitutet kan dra slutsatsen att våra index (Jämix, Attraktiv arbetsgivarindex och Hälsoindex) pekar på att svenskt arbetsliv har blivit jämställdare, friskare och erbjuder bättre arbetsvillkor. Även om det finns mer att göra är detta goda nyheter. Det är goda nyheter inte minst eftersom framgången på organisationers prestationer är starkt korrelerat med hur medarbetarnas kompetenser används. Samtidigt finns frågor som fortsatt behöver hanteras – frågor som är både gamla och nya. När det gäller jämställdhet är en återkommande fråga hur svenskt arbetsliv kan arbeta för att minska antalet icke jämställda branscher? Givet Nyckeltalsinstitutets trendanalyser så är en kommande jämställdhetsfråga hur en man exempelvis ska få samma möjlighet att bli chef som en kvinna. Andra frågor som bör ställas handlar om exempelvis hur svenskt arbetsliv förändras med ökat hemarbete (för en del av arbetsstyrkan) och en rasande teknisk utveckling som – sannolikt – får stor påverkan på administration och andra kontorsarbete. Organisering är aldrig färdigt och svenskt arbetsliv kommer alltid att stå inför gamla och nya utmaningar. Nyckeltalsinstitutets siffror visar att träget arbete, tålamod och en riktning mot att underlätta för medarbetare att bidra till organisationens ambitioner är framgångsfaktorer.
Bino Catasús, professor vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet och kollega, Nyckeltalsinstitutet.
24 maj 2
