Året 2023 närmar sig sitt avslut och vi har förmånen att få träffa Svante Randlert, grundare och VD för Wisory, en digital plattform med rådgivning för chefer – tänk er Kry-appen fast för chefer och ledare med experthjälp av landets främsta rådgivare. Svante är en flitigt anlitad rådgivare och föreläsare i frågor som har med ledarskap och lärande att göra. Författare till bl.a. Drömarbetsgivaren, nu med ny bok på gång som handlar om framgångsrecept, baserat på alla dessa hundratals timmar Svante intervjuat chefer i sin podd Chefssnack. Men det viktigaste uppdraget av alla, är att vara pappa till sina fyra barn.
Utifrån alla dessa erfarenheter, möten och uppdrag har vi bett Svante att sammanfatta året som gått och ge oss sina ledarskapskarameller från 2023!
Om du tänker på året 2023, vad minns du då som utmärkande för svenskt arbetsliv?
Vi har sedan 2020 genomgått den största beteendeförändringen på kortast tid, från Covid till idag med kunder och medarbetare i hybrida lösningar. Allt fler inser att det som tagit oss hit kommer inte att ta oss tid. Efter 3års tid i ”torktumlare” tror jag att vi är mer effektiva som organisation. Vi gör mer med färre resurser, vilket vi tolkar som effektivitet men det är inte säkert att det är effektfullt i form av output och produktivitet. Det är inte säkert att detta sätt att arbeta kommer vara rätt sätt att arbeta sig vidare in i framtiden.
”Förändring är det som alltid behöver vara med oss!”
Fler ledare inser att sättet vi lär oss på och vad vi lär oss inte längre fungerar. Vi måste tänka nytt, lära oss på nytt sätt och nya saker! Förändring är mer än någonsin en nödvändighet för framtiden då vi behöver göra andra saker för att få andra resultat, och det kommer konstant att vara ett nytt normalläge hos medarbetare och kunder.
Vi har sju pågående orkaner i svenskt arbetsliv som skapar en stor osäkerhet!
Dessa orkaner: Covid, krigsinvasioner i Europa, inflation, svag krona, räntesmäll, höga elpriser och en ständigt pågående klimatkris. Vi människor brukar klara av två till tre orkaner samtidigt – nu har vi sju stormande orkaner plus en massa ”mikrostormar” lokalt. 2023 är året då det blåst från alla håll samtidigt och enormt mycket! Platser med lä och stillhet har varit svårt att hitta.
Resultaten blir tyvärr att vi inte hinner samarbeta. Vi har inte haft tid för reflektion eller innovation, vilket i sin tur gör att vi släcker nya utmanande bränder med gammalt tänk. Osäkerheten få inte leda till otrygghet. Vi måste bli bättre på att skapa psykologisk trygghet! Det behövs inte fler workshops om hur vi ska ge feedback eller fler innovationsträffar om vi inte lyckats bygga en psykologisk trygghet i organisationen.
”Mindre prat om kompetensbrist, mer fokus på kompetensmatchning!”
Hastigheten i kompetensförflyttningen går i turbofart och behovet av nya roller är stort för framtiden. Vi behöver bli ännu bättre på att identifiera dessa nya roller och vad vi behöver lära oss internt för dessa roller. Det handlar inte bara om att skaffa nya människor hela tiden. I takt med att vissa branscher automatiseras mer och mer, så rationaliseras fler och fler av jobben bort. Samtidig som det skapas nästan lika många helt nya jobb och nya roller. Vad behöver de som utför yrken som inte längre behövs i stället kunna imorgon? Lägg mindre tid på pratet om kompetensbristen i framtiden och fokusera mer på att göra bättre kompetensmatchningar internt.
En viktig lärdom från 2023 att ta med in i nya året handlar bland annat om att stärka Vi:et!
Genom ökad omfattning av arbete på distans, hybrida lösningar så har det skapats mer jag och ni än vi. Teamtillhörigheten har minskat och Vi:et har tappats.
” Vi behöver skapa Vi:et igen för att stärka tillhörigheten!”
Tidigare har Vi:et byggts lite per automatik bara för att vi har varit på kontoret fem dagar i veckan. Men nu när vi kanske är inne två dagar som högst, och då kanske inte samma dagar som kollegorna, krävs ett ännu mer aktivt arbeta för att bygga tillhörighet och skapa Vi:et.
Ett annat viktig fokus under 2024 är att möjliggöra kraft och riktning i gruppen!
Det sker genom bra ledarskap för att människor i teamet ska ha kraft, energi och batteri, för att orka nå framgång och gå åt samma håll. Det är väl detta som jag faktiskt är mest fundersam kring – hur mycket mer orkar människor just nu?
Vi har ju sju världsorkaner just nu, som för med sig massor av osäkerhet. Som vi utöver dessa adderar andra orosmoment till vår vardag, som att gå runt och ha ångest för att bilbatteriet i bilen snart är slut. Jag kallar det räckviddsångest, till och med våra barn har räckviddsångest för att mobilens batteri snart tar slut.
Men vi kanske borde ha en räckviddsångest för människors batterier i stället? Vi laddar dem inte tillräckligt såsom vi borde göra och vi behöver hitta möjligheter för att ladda kraft i vardagen. Ännu mer nödvändigt 2024!
Riktningen då? Det är ledarens roll att få alla näsor i organisationen att peka åt samma håll. Det är så otydligt i många organisationer, det är så otydligt i förändring, så otydligt i världen och vi som ledare lyckas inte hålla riktningen vilket många medarbetare efterfrågar i medarbetarundersökningar. De vill ha mer ”clarity” från sina ledare.
Lärdomen från 2023 blir därför följande: Hur skapar vi Vi:et? Hur får vi kraft i människor och hur får vi alla näsor riktade åt samma håll. Fokuset framöver behöver ligga på Kraft, Riktning och Vi:et.
Spaningar inför 2024!
Det händer mycket inom teknologin just nu, men jag påminner dock alla om att teknik bara är ett medel, inte ett mål. Min uppfattning är att ju mer vi pratar om teknik, desto mer tror vi att det ska lösa allt. Så är det inte.
Teknologin ska möjliggöra att vi har människor som gör rätt saker på rätt sätt, som inte tekniken kan göra. Det är för många som alltför ofta säger ”om vi bara hade haft den här tekniken!” – Jo, det kanske hade varit bra. Men teknik är bara ett medel, det är inte ett mål. Så vi måste vara nyktra och inse att allt faktiskt inte kan lösas med teknik.
Men, det är klart att det sker mycket i den tekniska utvecklingen, titta bara på hur vi på Wisory växt med hjälp av utvecklingen. Där vi har gått från noll till över 3000 rådgivningssessioner på två år. Vi ser hur vår tekniska lösning möjliggjort att människor får hjälp av människor de normalt inte hade kunnat be om hjälp av.
Den tekniska utvecklingen som det sker mest av nu är det som kallas för LLM, Large Language Model, vilket är det som Chat GPT utvecklats som verktyg ifrån. ChatGPT skapar möjligheter vi inte tidigare sett, men återigen, det löser inte alla problem. Det är därför jag ”mantrar” till alla att vi måste påminna oss om att tekniken är ett medel inte ett mål.
Så, för 2024 gäller det att ju mer vi pratar om high tech, desto mer måste vi ha high touch. Sådant som inte teknik förstår. Det som inte teknik är bättre på än oss, det är det som människor behöver göra. Det handlar ofta om intuition, relation, emotion och kognitiv kreativitet. Det är balansen mellan high tech och high touch som är så viktig, det är inte antingen eller, utan både och.
Min andra spaning för 2024 är att vi de senaste åren inte pratat om headcount på det sätt som det nu blir eftersom många arbetsgivare behöver varsla från 2024. Det kommer att bli hårt och hur pratar vi med heartcount då? Vi måste börja med hur människor mår och hur vi bryr oss, hur vi orkar, vi måste prata mer om vad hjärtat slår för och inte bara hur många vi ska vara.
Min tredje spaning är att det nu blir ledarens roll att göra organisationen mycket bättre på att benchmarka sig och därför tycker jag att ni på Nyckeltalsinstitutet är så bra. Med hjälp av er jämförelsedata med andra och med tidigare års resultat, blir det mer nyktert i analyserna.
Det kanske heller inte är så illa som det känns? Att ja, men titta, nu vi är på 2017 års resultat och jämför med 2021, så är resultatet visserligen sämre. Men under 2017 var vi väldigt nöjda – kom ihåg det!
Benchmark, att jämföra sig med andra och sin egen historiska utveckling, kan i tider med osäkerhet skapa trygghet. Vi måste få in mer lugn och trygghet i organisationerna!
Och hoppet då?
Ja, hoppet finns! Jag försöker verkligen få in renässansen för människan i organisationerna och ännu mer prata om ordet people obsessed.
Historiskt sett, företag som har gått bäst igenom årtionden och dess kriser, är de som har varit mest customer obsessed. Det är ett uttryck man pratar om i hela världen. Men i nutid behöver vi prata mer om people obsessed – eftersom det är människan som är framgångsfaktorn. Kunderna, medarbetarna och kandidaterna är ju alla ändå människor.
Detta är vad jag hoppas för inom people obsessed:
- Renässansfokuset: det handlar inte om något nytt, utan om att vi måste bara ta tillbaka livet och fokusera på Vi:et.
- Mer compassion! Här citerar jag alltid Jan Eliasson, “Without compassion, the wrong things will happen”. Vi kontrollerar allt för att människor gör fel – men ska vi inte börja arbeta med compassion för att få människor att vilja göra rätt i stället?
- Som min avslutande karamell är någonting som greppade tag i mitt hjärta när jag träffade Antje Jackelén, tidigare ärkebiskop. När jag frågade: ”Antje, vad är ledarskap för dig?” så svarade hon ”Ledarskap för mig är en tjänst för gemenskap” – jag tycker det är vackert! Tänk om vi alla ansvarar för ledarskapet, att vi alla har en tjänst för gemenskap. Tillsammans löser vi det här faktiskt!
Det handlar faktiskt om att tillsammans lösa situationer. Vi kan gå igenom olika kriser, men det blir lättare om vi gör det tillsammans. Sitt inte ensamma, sitt inte själva, sitt inte rädda, sitt inte ledsna. Tillsammans löser vi det. Det är ändå när vi bryr oss om människorna i organisationen, som människorna i organisationen bryr sig om organisationen.
Det är därför jag vill ha mer av people obsessed!
Några personliga Svante-karameller!
Min absoluta mest personliga minnesvärda händelse 2023 var att ha fått bli pappa igen! Vi fick vårt fjärde barn och vi har flyttat hem till Gotland. Familjen mår bra och har landat så härligt i nya livet på öjn.
Under 2024 väntar nästa boksläpp!
Svantes nästa bok ”Klokfaktorerna” kommer under våren 2024 och kommer vara något helt nytt när det gäller ledarskap. Det är resultatet av en stor empirisk studie från analys med både artificiell och mänsklig intelligens gällande vad det klokaste är som de klokaste gjort, som gjort dem så framgångsrika. Vi släpper de 10 förmågorna som förenar 100 framgångsrika ledare.
Boksläppet blir i vår och på Stora Nyckeltalsdagen den 26 april med Nyckeltalsinstitutet finns möjligheten att både få träffa Svante och få köpa boken.
Nyckeltalsinstitutet,
December 2023
