Ohälsans pris och hälsans lönsamhet!

kompass_balance_600_329

För ett tag sedan fastnade jag, tillsammans med fyra chefer från olika verksamheter, i ett intressant samtal om hälsa. Det slående under samtalet var att samtliga beskrev en vardag med sömnsvårigheter, minskad matlust, ökad trötthet, ökad ångest, konstant övertid, svårigheter att tillgodose förväntningar mm. En allmän uppfattning i samtalet var att den beskrivna situationen idag är vanlig skåpmat för de allra flesta medarbetare och definitivt bland chefer i Sverige. Men Socialstyrelsen och all forskning kring människans hälsa påvisar någonting annat. I Socialstyrelsens definition av stress menas att måttet på stressymptom är förekomsten av minst ett av följande besvär; ständig trötthet, lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, och svår nackvärk.

I min roll som HR konsult, ser jag alla varningsflaggor i dessa chefers berättelser. De har ju inte bara ett av besvären utan flera och har haft det under längre tid. Dessvärre står de alla inför en långtidssjukskrivning om inte deras situation förändras. Det som slog mig var att de här cheferna är alla kloka, insiktsfulla och hälsosamma personer som vet att träning är bra, sömn är viktigt och dessutom strävar efter allmänt välbefinnande. De lever alla i sunda och trygga privata relationer och har stort socialt stöd. De är kunniga inom sitt arbetsområde, effektiva och goda planerare. De har alla även en god portion av skinn på näsan och kan sätta förväntningar och prioritera. Under samtalets gång visare det sig även att alla fyra har, vid flera tillfällen haft samtal med sina överordnade. De har redan påtalat ohållbarheten i arbetsmiljön och arbetsbelastningen men ingen förändring sker eller är i sikte. Chefernas slutsats är att de har tre alternativ; 1. Byta jobb 2. Sjukskrivning 3. Gilla läget och fortsätta i samma läge.

Jag får inte ekvationen att gå ihop. Men faktum är att ovan beskrivna situation är allmänt förekommande och verkar idag finnas på merparten av de svenska arbetsplatserna. Vi kan inte fly från problemet för det finns inte enbart på en arbetsplats. Byter vi jobb, är det inte givet att den psykosociala arbetsmiljön är bättre hos nästa arbetsgivare. Min förvåning är varför vi i Sverige, ett civiliserat, välutvecklat och högt utbildat land, har låtit det bli en allmän uppfattning att det är helt okey att må så dåligt?

Det kokar över i Sverige och vi håller på att bränna ut hela generationer i arbetslivet. De enda som verkligen har förstått det och bestämt sig för att göra något är våra lagstiftare. Den 31 mars trädde en ny Arbetsmiljöbestämmelse, vår kära nya AFS, i kraft vilken alla kollegor inom HR talar om under denna vår. Det finns funderingar från regeringshåll att ändra reglerna kring sjukersättning och låta arbetsgivaren betala mer. Egentligen borde det ju inte behövas, men det verkar inte som att arbetsgivarna inser hur mycket de redan nu betalar för sin press på medarbetarna.

Om vi sätter en prislapp på ohälsan utifrån det samtal som jag nämnde inledningsvis, så kan vi resonera så här:

En person söker nytt jobb
Kostnad för nyrekrytering och inskolning = kanske 500.000 SEK

En person går till läkare och blir antagligen sjukskriven inom snar framtid
Kostnad för långtidssjukskrivning av en chef = kanske 1.000.000 SEK

En person beskriver ett allmänt markant försämrat hälsotillstånd och extremt låg produktivitet
Kostnad av produktivitetsförlust hos en medarbetare under 1 år = kan mycket väl vara 500.000 SEK

Så vi kan redan idag se att företag betalar miljonbelopp för ohälsan bland sina medarbetare. Vi inom HR behöver bara blir lite bättre på att föra fram räkneexemplen till ledningsgruppen på varför vi har så mycket pengar att tjäna på hållbar hälsa. I ett samarbete mellan Inhouse och Nyckeltalsinstitutet genomförs en utbildning i just Hållbar hälsa och hälsoekonomi den 1 juni. Kom och lär dig mer och få förståelse över uträkningarna ovan.

Cecilia Berg, HR konsult på Inhouse AB

Related Posts

nyckeltals institutet red

Nyckeltalsinstitutet AB gör sedan 1996 årliga systematiska mätningar avseende personalekonomiska nyckeltal. Genom Nyckeltalsinstitutets verksamhet har definitioner för nyckeltal skapats, som idag används av många företag och organistationer i Sverige. 

Popular Post