Ibland kan jag fastna på ordval och ”käcka” slogans, vars syfte är att ge energi framåt, och det funkar för det mesta men ibland fastnar jag och min hjärna börjar trotsigt ifrågasätta.
Det är samma sak när jag får frågan om det inte finns något roligare och positivare nyckeltal kring sjukfrånvaro, som mäter det friska. Jag förstår tanken och tycker ambitionen är bra, att vända på det tråkiga och påvisa det som fungerar bra, det friska. Men tyvärr finns det inte lika bra friska nyckeltal som sjuka. Fortfarande är korttid och långtidssjukfrånvaro det som bäst ger en bild av hur hälsoläget ser ut, framförallt för att det finns en historisk data i dessa. Vi har mätt på detta sätt i många år nu och trendkurvorna är kanske ännu viktigare att följa än själva nivån på nyckeltalet. Varje gång vi uppfinner ett nytt nyckeltal så tappar vi den historiska datan och en ny tid av insamlande påbörjas. Det är som Nalle Puh sa: Tanken var god men något hände på vägen…
Jag gillar att tänka positivt och jag gillar energi framåt vilket gör mig till en av de som går igång på uttryck som: ”Foten i kläm? Jajjemensan!”, frisktal och annat. Mitt budskap är dock att ta någon extra sekund till eftertanke innan det far i väg vidare. Det låter så bra men blir det rätt?
Läste häromdagen i tidningen Chef om hur bostadsbolaget Mimer gjort hälsoprofiler på sina 146 anställda. För trots att de jobbade aktivt med flera hälsoinsatser, som friskvårdsbidrag, fanns det en oroväckande trend: Sjukfrånvaron ökade. Mimer hittade förklaringen vilket var stressrelaterade besvär som oro, sömnsvårigheter och depression
Här hade det varit lätt att fara iväg hos Mimer, i ambitionen att vända trendkurvan och dra igång aktiviteter med träning på arbetstid, höja friskvårdsbidraget m.m. men en klok reflektion hos Mimer framkommer i artikeln, ”det kommer inte fungera, att träna på arbetstid fungerar inte heller, efter en period är det ändå de som vanligtvis tränar som nyttjar den möjligheten.” Därför tog HR-avdelningen ett omtag i tankarna och fick en ny idé. De anställda som tränar på fritiden får mer semester – upp till en vecka per år. Nu tycker jag det börjar låta riktigt intressant. Det hela är ett test, det kommer att utvärderas, medarbetarna för dagbok. Målet med projektet är att få fler medarbetare som tränar.
– ”En del av medarbetarna är i en riskgrupp på grund av stress, oro, övervikt eller att de inte motionerar. Projektet kostar pengar, men vi tjänar pengar på mindre frånvaro och friska medarbetare”
Här var det ju otroligt bra att Mimer inte bytt runt till olika nyckeltal kring sjukfrånvaron i strävan att hitta något mer positivt klingande tal, utan fortsatt följa de traditionella talen kring sjukfrånvaro, satt larm på trendkurvan och nu agerat när det inte vänder. Annars kanske de missat varningsklockorna?
Så är glaset halvtomt eller halvfullt? Den där formuleringen blir jag knäpp på, jag vet liksom inte hur det är tänkt att jag ska tänka. För i min tankevärld är båda fallen positiva, det går att fylla på om det är vad man vill, eller så har vi kommit halvvägs, om det var målet. För mig blir inget av uttrycken negativt. Kanske krånglar jag till och sätter krokben på mig själv, kanske har min gamle far rätt – du tänker för mycket Tina. Hur som helst, mitt budskap denna gång är att ha en gnutta eftertanke innan vi far iväg frälsta på nya uttryck och slogans, för tanken kan vara god men det kan hända något på vägen.
Att händer saker för er i sommar hoppas jag, goda, roliga, varma och härliga saker. Ta lite promenader, läs någon bok, gör saker som ger energi, så att ni är laddade för en ny höst.
Var rädda om er! Glad sommar!
Tina Ekström
VD Nyckeltalsinstitutet AB