Hälsoekonomi handlar inte bara om sjukvårdskostnader. Det handlar i allra högsta grad om arbetslivet och om att se medarbetarnas hälsa som en investering snarare än en kostnad. Medarbetarnas välmående är direkt kopplat till produktivitet, innovationsförmåga och lönsamhet.
Men hur gör vi sambandet mellan hälsa, effektivitet och resultat tydligt – och framför allt mätbart?
Ohälsa kostar – friskhet lönar sig
Sjukfrånvaro, sjuknärvaro, bristande ledarskap och osunda kulturer är faktorer som snabbt driver upp kostnaderna. Företag som däremot satsar på att vårda och utveckla sina medarbetare stärker inte bara sin konkurrenskraft, utan blir också mer attraktiva som arbetsgivare.
När människor får förutsättningar att prestera hållbart, ökar organisationens motståndskraft, effektivitet och lönsamhet. Medarbetarna är trots allt bolagets viktigaste tillgång – men märkligt nog syns inte värdet av humankapitalet i den traditionella redovisningen.
Som vår vd Tina Ekström uttrycker det:
”Medarbetarna redovisas som kostnader i årsredovisningen, trots att det är en av våra främsta tillgångar. Bra medarbetare är en förutsättning för att nå bra resultat. Vår kollega, professor Bino Catasús, brukar säga att det egentligen borde stå ’medarbetarnas prestationer’ i stället för ’intäkter’ i företagets redovisning – för det är precis vad det handlar om.”
Ett hållbart arbetsliv – hela vägen till pensionen
Ett hälsosamt arbetsliv är inte bara en fråga om prestation här och nu. Långtidssjukskrivningar påverkar både arbetsgivare och medarbetare – och de ekonomiska effekterna följer med långt in i pensionen. Den som drabbas får ofta en försämrad ekonomi, inte bara under sjukskrivningen utan också i form av lägre pension.
Ett företag som tydligt har tagit fasta på detta är Kalmar Vatten AB. Deras uttalade mål är att ”pensionera friska medarbetare” – en formulering som sticker ut, men också signalerar ett långsiktigt och proaktivt synsätt på hälsa. Läs mer om Kalmar Vattens arbete med hälsa här.
Proaktivt ledarskap minskar sjukfrånvaro
Många långtidssjukskrivningar kan undvikas med tidiga insatser. Ett exempel är att chefer bör agera redan vid det andra sjuktillfället genom ett omsorgssamtal – för att fånga upp signaler och förhindra att problemen växer. Att träna ledare i detta är en investering som ofta betalar sig.
Räkna på värdet av att lyckas – inte bara kostnaden
Hälsoekonomi handlar också om att mäta, följa upp och räkna på hälsans ekonomiska effekter. Nyckeltalsinstitutets schablon visar att korttidssjukfrånvaro kostar minst 10 procent av en månadslön per sjukdag. För en anställd med 30 000 kr i månadslön innebär det cirka 3 000 kr per dag.
Ett företag med 200 medarbetare som har tre sjukdagar fler per år än branschsnittet förlorar ungefär 1,8 miljoner kronor årligen. Det är pengar som i stället skulle kunna användas för att stärka arbetsmiljön, utveckla medarbetarna – och på sikt öka lönsamheten.
Halvdagsutbildning i hälsoekonomi
Vill du veta hur ni kan räkna på den ekonomiska potentialen i medarbetarhälsa? Då är du varmt välkommen till vår halvdagsutbildning. Vi ger dig verktyg för att:
- analysera sambanden mellan hälsa och resultat
- tolka och följa nyckeltal över tid
- argumentera ekonomiskt för olika hälsoinsatser
Syftet är enkelt: att ge dig trygghet i att sätta siffror på medarbetarhälsan och använda hälsoekonomin som ett strategiskt verktyg för framgång.