VABRUARI - ETT MINNE BLOTT?
Vi är halvvägs in i februari – också känt som vabruari. Historiskt sett är det den månad då vi vabbar som mest, men hur har pandemin påverkat vabbandet? Vi har pratat med Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, om det traditionella vabruari och dess framtid.
Vabruari är en realitet även om vabruari egentligen innebär en topp av förekomster av olika virus i samhället som i sin tur skapar ett behov av mer vabbande. Perioden är egentligen inte just exakt februari utan toppen brukar vara någonstans mellan slutet av januari till början av mars, däremellan är vabbandet som störst. Säsongsvariationerna brukar vara relativt likartade år för år, samtidigt såg vi lite förändrade mönster under pandemiåren, dvs år 2020 och 2021.
”År 2021 till exempel var det inte så mycket vabbande under februari och det beror troligtvis på att handtvätt och kombinationen med distans och minskat resande höll säsongsvirusen borta då, men i år är de tyvärr tillbaka”, säger Niklas Löfgren.
Nivåerna innan och under pandemin skiljer sig periodvis och de stora skillnaderna var framför allt direkt när pandemin startade, samt i samband med skolstarterna och under hösten 2021.
”Under dessa perioder fick vi under kort tid in mycket fler ansökningsärenden och föräldrarna behövde vara hemma också lite längre perioder. Övriga perioder har vabbandet varit mer på normala nivåer. Just i år 2022 vabbas det mycket med samtidigt inte så mycket mer än som var fallet år 2019. Min gissning är att 2022 kanske blir ett mer ”normalt” vabbår med lite högre vabbande i samband med skolstarten i höst kanske.”
När det gäller framtidens vab är Niklas Löfgrens spaning att vi kommer att återgå till tidigare säsongsmönster som hänger ihop med förekomsten av olika virus i samhället när pandemin är över.
Hur vabbandet utvecklas är en indikator på att socialförsäkringen fungerar som det är tänkt och att människor hjälps åt i att hantera kombinationen arbete och föräldraskap. Just balansen mellan arbete och fritid är ett mycket viktigt kriterium för potentiella medarbetare när de exempelvis väljer arbetsgivare.
”Vill man vara en attraktiv arbetsgivare så är detta en bra indikator att hålla koll på så att den inte avviker allt för mycket från hur det ser ut i samhället i övrigt. Ett mer jämställt vabbande är mer positivt för de anställda och för arbetsgivaren också tror jag. En vabbande förälder vabbar i snitt ca 9 dagar per år givet att de delar på vabben som de flesta föräldrarna ändå gör. Föräldrarna vabbar lite mer när de har yngre barn i förskoleåldern och lite mindre generellt när barnen är lite äldre.”
Nyckeltalsinstitutet mäter bland annat vab i Jämix® eftersom det säger någonting om hur jämställt det är i en organisation och kan indikera en tillåtande kultur. Vad tänker du om det?
”Jag tror att det är en signal om att man har en tillåtande kultur och jag tror att en mer tillitsbaserad styrning är mer attraktivt hos medarbetarna än dess motsats. Det är rimligt att anta att de anställda trivs mer med att kunna dela på vabben bland föräldrarna i familjen istället för att den som har mest tillåtande kultur enbart ska vara hemma och vabba. Föräldrar delar idag mer jämställt på vabben så det är något som de verkligen vill göra. Idag tar de anställda det som självklart att det ska vara ok att vabba på arbetsplatsen.”
Många arbetsgivare har också infört möjligheten att ”vobba” – dvs. att arbeta på distans med lön samtidigt som man tar hand om sitt sjuka barn.
”Så länge ”vobba” upplevs som en möjlighet och inte ett måste så tror jag att det är någonting positivt och som man får väga in när man tolkar indikatorn. Att ”vobba” är heller ingenting som arbetsgivaren kan kräva utan mer en möjlighet som man kan använda sig av om båda parter så önskar.”
Vill du få en jämställdhetsanalys över hur det ser ut i din organisation? Kontakta Karin Schönberg, affärsområdesansvarig People Analytics på Nyckeltalsinstitutet för mer information!
076-898 71 04