Redovisning av löneskillnader mellan kvinnor och män

Nyligen presenterades ett lagförslag i Japan där regeringen vill att företag ska redovisa löneskillnader mellan kvinnor och män. Syftet är att få ökad transparens och uppnå jämställdhet på arbetsmarknaden där kvinnor i snitt tjänar 77,5 procent av männens lön. I Sverige har vi motsvarande lagstiftning för att motarbeta löneskillnader där arbetsgivare skyldiga enligt Diskrimineringslagen att årligen genomföra lönekartläggningar för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Men hur ser löneskillnaderna ut i Sverige? Lönegapet har länge varit en av arbetsmarknadens stora jämställdhetsfrågor och idag återstår ett lönegap där mediankvinnan tjänar ungefär 90 procent av mäns medianlön. Det är en stor skillnad med tanke på att kvinnor i genomsnitt har en högre andel högskolekompetens än vad män har.

Denna 10 procents skillnad består i huvudsak av strukturella skillnader och det ser vi även många gånger hos våra kunder. När vår kollega Anders Johrén, utredare och analytiker på Nyckeltalsinstitutet tittar närmre på dessa skillnader, är ofta slutsatsen att det beror på befattningsstrukturer, dvs. att kvinnor och män arbetar inom olika områden, och att det inom respektive befattningsstruktur inte finns några större löneskillnader.

–  Tittar vi på hela Sveriges arbetsmarknad är vår slutsats liknande. Av de 10 procent som skiljer i genomsnittslön handlar merparten om strukturer, både inom och utom företag. Inom företag, enligt Nyckeltalsinstitutets Jämställdhetsindex Jämix, är skillnaden cirka 2 procent varav merparten är interna befattningsstrukturer. Det betyder att cirka 8 procent rimligtvis beror på externa befattningsstrukturer, att kvinnodominerade verksamheter har lägre löner generellt än mansdominerade, säger Anders Johrén.

Detta tyder på att den stora jämställdhetsfrågan i Sverige inte längre handlar om olika lön för lika eller likvärdigt arbete för kvinnor och män, utan att det handlar om en uppdelad arbetsmarknad med kvinnodominerade arbeten som värderas lägre än mansdominerade arbeten.

Vad kan vi då säga om löneskillnaden i Japan? Troligtvis är det beräknat på liknande sätt som Sveriges 90 procent, dvs utifrån strukturskillnader och olika lön för lika eller likvärdigt arbete. Däremot framkommer det inte hur stor del av skillnaden som kan förklaras utav befattningsstrukturer eller hur stor skillnaden är för lika eller likvärdigt arbete

–  En slutsats vi kan dra är att Sverige har kommit betydligt längre än Japan vad gäller jämställt arbetsliv och jämställda löner, säger Anders Johrén

Det vi kan lära oss utav förslaget från Japans regering är att ökad transparens och analys av skillnader mellan kvinnor och män är ett sätt att arbeta mot en mer jämställd arbetsmarknad. Men för att göra det måste arbetsgivare veta hur det faktiskt ser ut i organisationen. Hur påverkar strukturerna löneskillnaderna? Det betyder också att det är inte enbart lön som är en viktig fråga för att vara en inkluderande och jämställd arbetsgivare. Strukturerna visar även hur väl arbetsgivare tar vara på kompetens oavsett kön. Hur ser det ut hos er? Hur kan ni bli en ännu bättre arbetsgivare för både män och kvinnor?