Prata siffror eller metaforer?

dilbertmayorbriggs

Prata siffror eller metaforer?

Träffade förra veckan ett gäng glada rektorer på ett utbildningsinternat och fick då anledning att åter rekapitulera en favoritfyrfältare. En av rektorerna berättade nämligen om en kommunikationsövning som hon deltagit i. Den innebar att individerna efter att ha genomgått ett Myers-Briggstest[1] och blivit indelade i grupper som representerade ”olika typer” fått ett uppdrag gruppvis. Detta bestod i att för en typmässigt diametralt olik grupp redogöra för en organisationsförändring på ett sätt som skulle passa den lyssnande gruppen. Idén med övningen är enkel att förstå. Genom att på förhand tänka på vilket språk och vilka argument som tilltalar den personlighetstyp som lyssnar kan vi erhålla ett större gehör för presentationen. Hur gick det på övningen? Jo, förenklat; de som presenterade tyckte de bara pratade ”smörja” men de som lyssnade var ”helnöjda”. Intressant!?

En sån här övning bygger framförallt på de delar av Jungs personlighetstypologi som säger att vi som individer skiljer oss från varandra i väsentliga avseenden när det gäller dels vilken information vi främst lägger vikt vid och dels hur vi bär oss åt när vi värderar/tar ställning till information. Vi har förvisso ofta förkärlek för viss typ av information och vi förklarar våra ställningstaganden på olika sätt. Ytterligheterna i typologin när det gäller information representeras av vad de fem grundläggande sinnena lägger märke till å ena sidan och vad det ”sjätte sinnet”, intuitionen förnimmer å andra sidan. Ytterligheterna i vårt sätt att ta ställning representeras av funktionerna tanke och känsla.

Vi kan som presentatörer välja att prata ett språk som speglar ytterligheter i det aktuella sammanhanget som siffror/visioner, data/samband, struktur/processer, rutiner/förändring, historia/framtid, affärslogik/engagemang, etc.

Beroende på hur vi väljer att presentera vår sak så kommer lyssnarna som har olika personlighetstyper att reagera på olika sätt. Exempelvis tycker en del att det bara är viktigt VAD som sägs, hur det sägs är en bisak. Medan en del lägger mycket stor vikt vid HUR det sägs. En del accepterar inställningen att det (objektivt) är lätt att skilja på fakta och värderingar medan en del stenhårt tycker att alla påståenden är subjektiva.

Insikten är viktig för alla som ska arbeta och kommunicera med nyckeltal. Det handlar om att skapa både trovärdighet och affektion till nyckeltalen. De ska ju  inte kunna avfärdas på ett enkelt och oreflekterat sätt, på grund av lyssnarens personlighet!

Trots ett kritiskt förhållningssätt – de är ju förenklingar av verkligheten – ska vi kunna älska dem!

Olle Högberg, nyckeltalsexpert

[1] Du får ett stort antal frågor och tvingas välja mellan två alternativ. Dina svar resulterar i en diagnos som avser dimensioner som Intro/Extrovert, Sinnen/Intuition, Tanke/Känsla och Planera/Improvisera

Related Posts

nyckeltals institutet red

Nyckeltalsinstitutet AB gör sedan 1996 årliga systematiska mätningar avseende personalekonomiska nyckeltal. Genom Nyckeltalsinstitutets verksamhet har definitioner för nyckeltal skapats, som idag används av många företag och organistationer i Sverige. 

Popular Post