Vi lever tydligen i förtrollningstider. I alla fall så finns det trollfabriker där nättroll arbetar för att förtrolla oss som är på sociala medier. Det verkar finnas ett antal anledningar. Å ena sidan är idén att vi ska bli bergtagna – alltså att vi ska bli lurade och få ett förändrat sinnelag. En annan anledning är att trollen är ”köpetroll” som inte själva är intresserade av just det specifika sinnelaget utan av att få ”klick” och tjäna pengar. Oavsett detta finns inte troll om ingen blir förtrollad. Så – frågan är – hur ska man undvika att bli förtrollad?

Det första och givna svaret är att idka källkritik. Källkritik kan sammanfattas med att det är källan som ska granskas. För att minska risken att bli förtrollad så kan en ställa följande fråga: Vem skriver vad, när och varför? Det handlar alltså om att försöka förstå huruvida det finns en dold agenda bakom uttalandet. Källkritik är ofta det som rekommenderas, men det finns ett problem med källkritik eftersom det räcker med att någon man litar på har blivit förtrollad och då smittar förtrollningen snabbt.

En annan teknik för att avslöja troll är att ta uttalandet på allvar och simulera konsekvenserna av möjligheten av att det är rätt. Det handlar alltså om att ta extrempositioner för att testa rimligheten med uttalandet. Ett liknande sätt är att ta den motsatta positionen och förhålla sig till den. Kan den vara möjlig? Förutom källkritik finns alltså också rimlighetskritken. Denna är förstås svårare ju mindre erfarenhet som rimligheten bygger på. Jag vet att jag själv kommit på mig att jag tidigare visste mycket mer med säkerhet än vad jag vet nu…

Det gäller också att undvika att bli ett troll. Enkla saker som att själv gå igenom anti-förtrollningsteknikerna och om det finns en risk – alltså ens en misstanke – att det har varit trolltider så kan det vara vettigt att vänta med att vidarebefordra ”fakta”. Generellt gäller att ta en paus och ge sig en stund för att reflektera kring – eller ’trycktesta’ – uttalandet.

Den största risken att bli förtrollad är när ett uttalande ”passar in” i ens egen världsbild. Då är det som svårast att ifrågasätta eftersom det finns en tendens att vilja bekräfta tidigare åsikter. Om trollet träffar rätt person som kommer personen att bli nöjd om uttalandet gör att ens tidigare position verkar starkare än tidigare. Förtrollning sker alltså framförallt genom att vi bejakar tidigare åsikter.

Jag har (naturligtvis) själv blivit förtrollad men jag försöker leva efter dessa ”anti-förtrollningstekniker”. En anledning är att jag (faktiskt) blir glad när jag kommer på att jag har haft fel. Att inse att jag har tänkt fel innebär att jag faktiskt har lärt mig något. Och vad skulle kunna vara bättre än att lära sig något nytt?

Bino Catasús, professor i redovisning och revision vid Stockholms Universitet.
Sakkunnig hos Nyckeltalsinstitutet.